6/12
Bebisdax!!!

5/12
I dag har jag tittat på mina bröder som tävlar i fitness. Det syns väl vem som tränat
magen mest de senaste 9 månaderna=o)


En kompis har även drömt om vad det blir för kön på barnet, hon brukar ha rätt.
Jag ville inte veta, men Dennis vet, så imorgon får jag reda på om hon haft ännu
en sanndröm. Annars har dagen varit väldigt slapp. Försöker samla krafter inför
morgondagen. Det känns overkligt att vi imorgon kommer att vara tvåbarnsföräldrar.

2/12
Så var även det sista CTG-besöket avklarat. I dag fick jag sitta ganska länge så att
det blev en lång kurva. Tjusig sa barnmorskan i dag. Så vi har ett barn som gör
vackra och tjusiga kurvor på ctg, alltid något=o) Några sammandragningar
reigstrerades, men de gör inte ont. Nu ska vi bara få helgen att gå, sedan får vi
se vem som gömmer sig i magen!!!

30/11

26/11
CTG

23/11
På CTG:t i dag var bebisen så arg på den plattan som mäter ev sammandragningar.
Den sparkade ilsket många gånger, men gav upp när den upptäckte att trycket stannade
kvar, trots vilda protester. Som sagt det är ju bättre med plats här utanför magen, så
det är bara till att komma ut. Allt var bra hos barnmorskan också. Hon har pratat med
läkaren om varför jag vill komma tidigare på besök än vad läkaren bestämt. Så då
behöver jag inte oroa mig för det.
Nu är det 38 fullgågna veckor. Barnet räknas som fullgånget nu. Tänk att vi kommit
ända hit, det trodde vi aldrig.

19/11
Gjorde CTG i dag. Barnmorskan som "kopplade loss" mig sa att det var en vacker kurva=o)
Sista skoldagen i dag. Känns bra, skulle nog inte orka så mycket mer nu, det är jobbigt
att sitta upp längre perioder eftersom det trycker på uppåt. Så nu ska jag vila mig i form
och hoppas på att vår bebis vill komma till oss om ja, en vecka tycker jag skulle vara bra...

16/11
Bebisen växer och uppskattades i dag till drygt 2 600 gram, huvudet är fortfarande
nedåt, och kommer troligtvis att fortsätta vara så. Alla prover är bra. Sköldkörtel-
proverna har varit stadiga under hela graviditeten. Läkaren sa att nästa kontroll
skulle vara om 3 veckor, en dag innan beräknad förlossning. Suck. Visst förstår jag
att det är bäst att naturen får ha sin gång, men skulle det inte vara bra om mamman är
i någorlunda bra balans när barnet kommer. Barnmorskan tyckte att det var en
veckas för lång väntan, och satte därför upp en tid om två veckor till läkaren. Bm ska
även prata med läkaren. Tills dess ska jag fortsätta gå på CTG 2 ggr/v och till bm en gång
i veckan. Så som det ser ut nu, blir det ingen novemberbebis utan en decemberbebis som
beräknat förlossningsdatum är. Ja det kan ju sätta igång av sig själv, ska börja springa
lite i trapporna här i huset på kvällarna kanske...

11/11
Magen växer och vikten går stadigt uppåt... Det finns snart ingen hud kvar att
tänja ut känns det som. Alla värden var bra, järnvärdet har t om gått upp. Fick
med mig journalen i pappersform, ifall bebisen skulle få för sig att komma snart.
Personligen tror jag att den trivs för bra där inne. På CTGt idag var den hur lugn
som helst, buffade lite, men inga "hela-havet-stormar-rörelser". En stor trötthet
har lägrat sig över mig. Skulle kunna sova större delen av dagen om jag tillät mig.
Har bestämt att nästa vecka är sista veckan i skolan. Sedan ska jag vara hemma
och vila mig i form=o)

8/11
Ja då var ytterligare ett CTG avklarat. Bebisen har nog accepterat ödet och insett
att om man ligger någorlunda stilla så försvinner trycket mot magen rätt snart.
Det blev en fin kurva efter10 minuter.
I lördags hämtade vi vagnen. Nu står den här och glänser och väntar på att komma
ut på promenader. Den är så fin!!
Det börjar nog bli trångt om plats inne i magen. Det sparkas inte lika häftigt längre
det är mer som buffar och att bebisen tänjer ut magen... Dags att komma ut nu
kanske, det finns ju mer plats här på utsidan.

4/11
I dag skrämdes nog bebisen till liv av CTG plattorna och av sitt eget hjärtljud. Jag fick
dåligt samvete, och tänkte att det här med CTG kanske inte alls är bra. Som tur var
godkände apparaten kurvan efter 10 minuter. Hos barnmorskan var allt bra. Magen
växer, och förhoppningsvis bebisen också.

Igår satte vi ihop spjälsängen. Det var lite pill, men nu står den här och väntar.

1/11
I dag var jag och gjorde mitt första CTG. Allt var bra. När plattorna var på plats
så hördes hjärtljuden tydligt. Men så vaknade väl bebisen och det blev full rulle
där inne, samtidigt som den fick hicka. Jag skulle trycka på en kanpp varje gång
bebisen sparkade, jag gav upp efter ett tag. Men till slut verkade bebisen ha accepterat
ödet, det skulle klämma en stund på magen, så den lugnade ner sig och en fin kruva
visade sig. CTG apparaten registrerade en lite svag sammandragning, så nu vet
jag hur det känns... Har inte funderat så mycket på det förut.

31/10
Status: Strandad val. Jag har inte tyckt att det varit jobbigt kroppsligen förut att vara
gravid, men nu börjar det ta emot överallt. Att ta på sig strumpor och skor är ett
helt företag. Att sitta upp längre stunder är inte att tänka på, det trycker uppåt.
Så det är väl horisontalt läge som gäller då... men då får jag ont i höftbenet.
Jag skulle inte bli förvånad om bebisen har gjort en kullerbytta igen. Det buffas
och knuffas väldigt mycket där inne.

27/10
Bebisen tycker inte om att gå i skolan. Det kommer så ilskna sparkar under lektionerna
att jag hoppar till. Hmm... I dag har det varit full rulle mest hela tiden, sover aldrig
ungen? Hur ska det bli när den kommer ut...

26/10
Gissa vad bebisen har gjort? Vänt sig!! Alltså det är inte konstigt att jag är öm i magen
så som det buffas där inne. Enligt mätningarna i dag väger bebisen ca 2 kg. Ingen
dunderklump, men inom det normala. Diskuterade lite förlossning och ev igångsättning
med läkaren. Men det visade sig att hon är inte lika positiv till igångsättning som
barnmorskan är. Ja ja vi får väl se hur det blir. Allt var bra hos barnmorskan också. Ska
börja göra CTG varje vecka nu, för att hålla oron på avstånd. Promenerade en sväng
på stan i dag, ca 20 min. Det tog musten ur mig, så när jag kom hem slocknade jag fort
på soffan.

20/10
Tycker att tyngden har riktats mer nedåt. Känner mig som en sengångare, här är
det inga häftiga rörelser.

19/10
Bebisen tycker inte om när jag sitter framåtlutad i skolbänken och antecknar! Det
blir full rulle där inne då, och i dag sparkade den argt ner på urinblåsan flera gånger.
Det gör så ont!! Ja och toalettbesöken blir många eftersom det är någon som har parkerat
sig så lägligt=o)

13/10
Barnmorskebesök i dag. Denna bebis sätter griller i mångas huvuden=o) Barnmorskan
kände efter hur bebisen låg innan hon skulle lyssna på hjärtat. Men det hon trodde var huvudet
visade sig vara rumpan!! Ja nu hade den intagit framstupa sidoläge visade det sig på ultraljudet.
Barnmorskan blev så konfunderad när hon inte hittade hjärtljuden till en början, så hon sa
att vi skulle tjuvkika på den för att se. Och ja, bebisen hade vänt på sig igen!
Vi pratade lite om förlossningen, som antagligen blir på specialförlossningen. Jag var
lite tveksam först, men när vi pratat en stund så ändrade jag mig. Det är nog bra
att föda på ett ställe där vi inte har jobbiga minnen. Skulle ju inte var så bra om
bara det rummet var ledigt där Ida föddes t ex.
Har nu gått upp stadiga 15 kg...

Jag och Barbamamma har liksom samma former....

9/10
Hela magen stormade igår kväll det var nog ett vändningsförsök! Dennis kunde hålla
om bebisen huvud. Kändes som den tog spjärn på ena sidan magen och "vandrade"
runt. Öm i magen i dag... inte så konstigt kanske med tanke på hur mycket det tänjdes
och buffades igår.

5/10
I dag träffade jag en annan barnmorska än vår vanliga. Alla värden var fortfarande
bra. Sedan var det dags för tillväxtultraljud och äntligen fick jag "min" doktor. Känns
som vi har träffat varenda specialist på Östra vid det här laget... Hon mätte barnets
vikt till ca 1600 gram vilket är normalt och fostervattenmängden var utan anmärkning.
Bebisen har vänt på sig, har legat neråt ett tag, nu ligger den i säte.

20/9
Antingen har bebisen växt till sig, eller så var den för livlig vid första mätningen
så att det blev lite fel. Jag tror på det sist nämnda. På tillväxt-ultraljudet i dag upp-
skattades bebisens vikt till ca 1300 gram, det vill säga perfekt för tiden. Ungefär lika
mycket som storasyster vägde, så vi har ju ett hum om hur stor maginvånaren är.
Det var återigen en ny läkare..., men som alla andra vi haft konstaterade hon att det
var ett väldigt livligt barn... Efter ultraljudet gick vi till barnmorskan. Alla värden
är fortsatt bra, och det känns skönt. Vi pratade länge om stundande fölossning, om
förväntningar, oro och livet i stort. Skönt att kunna ta den tiden, vi känner oss inte
stressade vid barnmorskebesöken.

14/9
Ja så var det dags igen för en flödesmätning. Allt var bra, bebisen var lite lugnare
i dag, så det var lättare att mäta. Så i dag var flödet utan anmärkning. Skönt. Men
sedan var det ju samma visa som vanligt hos barnmorskan, kickboxaren kom igång
ordentligt och ville inte vara samabetsvillig när det gällde avlyssning av hjärtljuden.
Men till slut så kunde hon mäta till ca 145 slag.  Från och med nu ska vi gå till barn-
morskan en gång i veckan.

10/9
Så var det då dags för den extra flödesmätningen. Värdet hade blivit lite sämre
än vad det var förra gången, men det låg fortfarande inom felmarginalen. Det var
ju inte så att maginvånaren var samarbetsvillig=o) Det var full fart inne i magen
och där ultraljudsgrejen var där riktades det in en ordentlig spark. Men flödet ska ändå
kollas upp på tisdag igen, för att se om det förändras något. Klart att oron gnager,
men det känns ändå skönt att de kontrollerar noga, och har oss under uppsikt. Till
och med läkaren sa att det var ett väldigt livligt barn...

6/9
I dag fick jag besök på min praktikplats av läkaren som undersökte mig igår. Han
jobbar två veckor på Mölndalssjukhus nu. Han hade tänkt på oss sa han, och med
tanke på vad vi gått igenom tidigare, så tyckte han att tätare kontroller av flödet skulle
vara bra, för att ha full koll på bebisen. Allt för att se att det är bra. Så på fredag ska vi
göra en flödesmätning till. Flödet var ju bra igår, så jag hoppas att det inte blivit några
förändringar till på fredag.
Bebisen har varit pigg och glad i dag. Sparkar med jämna mellanrum för att ge sig
till känna, skönt.

5/9
I dag har bebisen skrämt oss rejält! Jag kände inga sparkar eller rörelser, det var
väldigt lugnt i magen. Kunde inte sova för att jag blev så orolig. Gjorde allt för att få
ett svar från bebisen, men det var lugnt. Så vi åkte upp till special förlossningen på Östra,
för att kontrolla. Först fick vi göra en CTG-kurva. Det tog ett tag innan barnmorskan hittade
hjärtljuden. Både jag och Dennis tänkte då att nu var det kört. Men till slut hittade hon rätt
och våran kickboxare vaknade till liv. Bebisen blev väldigt arg på CTG-plattorna och
sparkade som en tok. Ljuv skrap-musik för två oroliga föräldrar;-) Efter en stund kom läkaren,
som gjorde ett ultraljud, mätte bebisen och flödet genom navelsträngen. Det visade sig att
vår lilla bebis ligger 20% under normalkurvan i tillväxt. Läkaren sa att han förstod att vi
nu blev än mer oroliga, men han sa att det inte finns något att oroa sig över ännu. Han sa
också att han kunde ju sitta där och säga till oss att det inte var någon fara och att vi inte
behöver oroa oss, men samtidigt förstår han ju att vi gör det. Han sa att om bebisen fortfarande
ligger på -20% om två veckor, så är det helt OK, då är den bara lite mindre, och vi har kanske
benägenhet att få små barn, Ida var också lite liten. Men om det blir större skillnad så får vi
ta ställning till vad vi ska göra då.

Efter sjukhusbesöket har bebisen vaknat till, nu är det full rulle där inne igen, och jag
känner mig någorlunda lugn. Den lever, och det är huvudsaken. Nu hoppas vi bara på
att det var lite felmätning och att bebisen inte blir mindre till nästa tillväxtkontroll.

31/8
Så var ytterligare ett barnmorskebesök avklarat. Alla värden bra, hjärtljuden var
ca 145 i dag. När BM frågade hur det var sa jag att barnet är VÄLDIGT livligt och
när hon skulle lyssna på hjärtat så förstod hon varför. Det var full rulle inne i magen
och inte alldeles lätt att mäta någon frekvens.=0) Barnmorskan hade inget att klaga
på som hon sa.

21/8
I dag har vi beställt vagn. Den ska hämtas i början av november. Vi var båda tvek-
samma till ifall vi skulle beställa den i dag, eller vänta lite. Men vi kunde själva
bestämma när vi ville att den skulle levereras, så då gjorde vi slag i sak.

Så här tjusig är den när den används som sittvagn. Eftersom det är en duo-vagn
finns det en mjuklift till när den används som liggvagn.
En sak är då säker, det här med barnvagn, det är en hel vetenskap det!!!

19/8
Ja så ska jag då börja äta järntillskott för att mina järndepåer inte är så goda.
Men mina sköldkörtelprover är alldelses perfekta, och det är ju huvudsaken.

17/8
I dag var vi hos barnmorskan igen, våran ordinarie hade kommit tillbaka från semestern.
Som vanligt var alla värden bra och jag ökar stadigt i vikt, vilket hon var mycket nöjd med.
Hjärtslagen slog rytmiskt och fint som vanligt, men det blev inget bort boxande av mikrofonen
i dag. Annars är bebisen väldigt livligt, undrar ibland om den vill komma ut genom magen...

7/8
På kvällarna ägnar sig föräldrarna åt att titta på skådespelet i magen. Det boxas och knuffas
och hela magen går i vågor. Tänk vad en liten spark kan göra för att förhöja glädjen!

28/7
I dag var det barnmorskebesök igen. Men denna gång var jag inte så orolig eftersom jag
såg bebisen på ultraljud i måndags. Vår barnmorska är på semester, men vi fick en lika bra
vikarie. Blodtrycket är 120/65 och blodvärdet var 133, så det är ju inget att klaga på. Med tanke
på hur mycket jag äter tycker jag att jag borde ha gått upp mer i vikt, men det är bara tre kilo
sedan inskrivningen. När vi skulle lyssna på de ljuva hjärtslagen sparkade bebisen bort mikro-
fonen och föräldrarna log stort mot varandra. Det är en kick-boxare som bor där inne!!!

26/7
Har den senaste veckan haft två yrselattacker och varit illamående och kräkts. När jag
vilat en stund och sörplat te så mår jag bättre. Men det är väldigt obehagligt. Var hos
läkaren i dag, fick vänta i 3 timmar. Men det var det värt, eftersom jag fick se det lilla livet
med tickande hjärta och sprattlande ben!!! Läkaren sa att det hörde till graviditeten, och
hon såg inget ovanligt i det. Alla prover var bra och det låga blodtrycket var försvunnet.
Så nu är det bara att försöka njuta i fulla drag av kickboxaren i magen=o)

21/7
Halvtid i dag, det vill säga 20 fullgångna veckor. Känner sparkar varje dag, men är konstant
orolig att det kanske är sista gången jag känner bebisen sparka.
Martina har gissat på att det blir en tjej, nu får vi vänta och se i fall hon gissat rätt=o)

16/7
Idag kände Dennis bebisen sparka för första gången. Det var magi. Det finns liv där inne!!

14/7
Barnmorskan hade inget att klaga på, alla värden var bra och bebisens hjärta pickade på
som bara den. Det var väldigt skönt att höra det lilla hjärtat. Har ju kunnat märka tre
vakenperioder som den har, morgon, sen eftermiddag och kväll. Får väl se om det håller i sig.

12/7
Hade en snabbt övergående magsjuka i går. Blev väldigt orolig för att bebisen skulle ha tagit
skada, eftersom jag inte åt något ordentligt på hela dagen. Men i dag har det varit full rulle
där inne, så det finns i alla fall liv.

10/7
Hemma från semestern. Det är en berest bebis redan. Det har varit skönt att få koppla av lite
hemifrån men lite oroligt eftersom vi varit så långt från tryggheten, dvs barnmorskan och sjuk-
huset här hemma. Den 1 juli satt jag under parasollet på stranden och läste bok, när min hand
plötsligt boxades till!! Vilken lycka att även känna sparkarna utanför magen. Men så fort pappa
lägger handen på magen blir det stilla, det är en liten luring.
Längtar efter besöket hos barnmorskan om några dagar, för att förhoppningsvis få några oros-
moln från himlen. Det är många tankar som rör sig i huvudet.

Stilstudie...

23/6
Det är en lat liten bebis vi har. Vi störde i middagssömnen, lik sin mor sa fadern... Hjärtat pickade som bara
den och bebisen sög på tummen. Det var en sådan lättnad att se att allt var bra. Alla mått stämde
perfekt, och beräknad ankomst är 7 december. När sedan barnmorskan skulle lyssna på hjärtat
så hade bebisen vaknat till liv, och barnmorskan fick jaga hjärtljuden. En liten arg bebis kanske
som tyckte att det var nog med klämmande för i dag. Fick med mig en mapp med info om mig
och graviditeten eftersom vi ska åka utomlands, känns tryggt att ha, i fall något skulle hända.
Jag är mycket lugnare nu än förut i dag, då jag var så nervös att jag mådde illa.

7/6
Så var det dags för ett besök hos barnmorskan igen. Alla värden är bra, finns inget att
klaga på. Men oron gnager ju ändå. Vi fick lyssna på hjärtat i dag, det slog 146 slag i
minuten. Det var ljuv musik för oroliga föräldra öron. Så mamman firade med dyra
men goda jordgubbar vid hemkomsten!!

4/6
Var hos hudläkaren i dag för att få reda på vad de röda fläckarn är för något. De heter
"Pityriasis rosea" och kallas medaljongutslag också. Ofarliga hudutslag som brukar
gå över efter ca 8 vecor. Det är så skönt att det inte är smittsamt eller farligt, då behöver
jag inte oroa mig för det mer.

Vänner och släkt vet nu om vår mask, men jag ligger lite lågt med att berätta för klasskompisar
och arbetskamrater. Vissa blickar har studerat min mage, men inga kommentarer än. De lär
väl märka så småningom=o)

31/5
Det är kanske lite för tidigt att ropa hej, men det verkar som om illamåendet börjar ge med sig.
Mina röda fläckar har ökat i antal, inte roligt alls. Hoppas att jag får tid på hudkliniken snarast
men vi närmar oss semestertider tyvärr.

26/5
En remiss har skickats till hudkliniken för att de ska kolla min "fläcktyfus".  Det känns bra att det
ska kollas upp. Är varm som en kamin på nätterna, och så får jag värmeallergi och nässelutslag
så jag ser rätt lustig ut, rödflammig och prickig...

25/5
Idag var vi hos barnmorskan igen. Alla provsvar från blodproverna de tog förra gången ang om jag
har fel på någon koagulationsfaktor var inte klara, men de som fanns visade att det inte var något. Skönt!
Då är det en sak mindre att oroa sig för. Mina mystiska röda fläckar jag har på huden visste hon inte vad
det kunde vara. Bm ska prata med doktorn så får vi se, det är inte roligt att se ut som om man har fläcktyfus...
Vi fick även se det lilla livet idag. Helt fantstiskt! Vi såg händerna tydligt med alla fingrarna
och ryggraden såg fin ut, och det var full rulle inne i magen.

14/5
Nu har vi berättat för mor- och farföräldrarna samt gammelfarmor. De blev glada=o)

12/5
Idag har vi sett ett hjärta slå! Det är en stor orossten som fallit från hjärtat. So far so good!
Vi fick en bild på vår lilla mask, och är så lättade. Fick mycket information och många blod-
prov togs. I början av december beräknas "masken" komma.

1/5
Slut på sovmornarna... Vaknar i ottan av att jag mår illa och är hungrig. Mår väldigt illa
ibland. Försöker tänka positivt, ju mer illamående desto mer graviditetshormoner och kanske
större chans till att det blir något denna gång.

30/4
Trött!!

19/4
Pratat med barnmorskan på spec mvc idag. Fick en tid hos henne i maj... Hoppas
att allt är bra då. Vågar inte hoppas för mycket, om man ser till oddsen ligger vi inte
så bra till...

6/4
Testat positivt! Har anat att det skulle bli så i ca en vecka, men man kan ju aldrig vara säker.
Allt är overkligt och väldigt svårt att förstå. Tar nog en stund att smälta detta.